Något säger mig

att lillebror inte kommer uppleva lika lindriga vattkoppor som storasyster fick. Inne på andra dygnet av synliga prickar och de är… oj så många. Och i ansiktet. Runt ögonen. Och han kliar sig besvärat och när jag ligger bredvid honom i sängen och ber honom att inte klia så hårt så stryker han området kring ögat om och om igen mot ett hörn av örngottet.

Man får hoppas att det går över fort. Och sedan är det avklarat. Men just nu tycker jag så synd om honom att jag känner för att tröstäta något. Men vi har inget hemma och lika bra är väl det.

Eller jo. T köpte riktiga jordnötter med skalet kvar. Det är väldigt effektivt som icke-snacks, för det smakar typ torrt skafferi. Icke rostade, icke saltade bara helt tråknaturella med skalrester. Man äter en och sedan vill man inte ha mer.